Julledigt!

Nu åker jag och Ivan på julledigt! Vi är tillbaka den 6 januari.

Vill tacka för i år och önska alla JumpClub medlemmar en riktigt GOD JUL och
ett GOTT NYTT ÅR!

Hälsningar
Sylve

Ambitiösa instruktörer i Växjö

Nu är vi på väg hem från JumpClub "on tour" i Växjö. Det var kul att komma ut och träffa ambitiösa ryttare, instruktörer och tränare från Smålandsdistriktet. Clinicen igår kväll samlade ca 120 personer. vi jobbade med 3 grupper ryttare, de första två från ridklubben och i sista gruppen var det ett par av Björnes elever. Det märks att ryttarna är "hungriga" på den här typen av aktiviteter.

Idag träffade vi 35-40 instruktörer och tränare från distriktet. 4-5 st var hippologer som vi känner igen sen tidigare. Alla var väldigt engagerade. ATG veterinären Märta Claesson Lundin föreläste om hästars hållbarhet tillsammans med oss. Det var en ny bekantskap, en ung och duktig veterinär från kliniken i Ramkvilla som vi gärna fortsätter att samarbeta med! Det blev riktigt bra diskussioner och vi fick väldigt fin feedback från dagen.

Sylve och Lotta

Ibland så hjälper det att fjäska!

Frida Gottfridsson berättar om sitt bästa sommarminne:

Ja ibland så hjälper det faktiskt att fjäska. I somrar var jag på en tävling med mitt kära sto. Jag vill inte kalla henne för "pissmärr", men extremt stoig är hon iallafall! När vi kom in på banan bestämde hon sig ungefär 100 m före hinder nr 1 att hon minsan inte skulle hoppa! Jag suckade och bankade till med skänklarna samtidigt som jag la spöet på bogen. Jag kände direkt hur hon tjurade till ytterligare och backade sisådär 10 m i fel riktning.

Tävlingsmänniska som jag är kändes det långt borta att bara lämna banan och inse att man kanske inte alltid kan tävla med brunstiga ston. Istället bestämde jag mig av stundens ingivelse för att testa en ny metod. Fjäsk metoden. Jag började klappa och berömma min häst hejdlöst där vi stod, och då hon tog ett steg framåt behandlade jag henne som om vi just vunnit OS. Vi tog oss sakta men säkert framåt, och jag tror att det var många i publiken som roat undrade vad det var för någon idiot som ropade "Oh vad duktig du är som vågar titta på bommarna" när hästen vägrade gång på gång. Som tur var domaren snäll och lät och mej fortsätta och tro det eller ej, tillslut så kom vi runt........

När det var dags för vår nästa runda hände det något häftigt! Så fort jag vände upp mot första hindret tog min häst tag i det, ordentligt vill jag lova. Hon drog runt banan som en stormvind med öronen spetsade framåt och hon passade även på att klämma in några bocksprång så glad var hon. Alla funktionärer samt publik som hade sett vår första runda stod som fågelholkar och tittade, sån skillnad var det! Det var verkligen som att sitta på en annan häst. Observera då att det endast var ca 5 min mellan våra båda starter. Tänk vad lite fjäsk kan göra!

Frida

Vinnare i tävlingen Bästa sommarminne

Vinnare i JumpClubs tävling om bästa sommarminne blev Eva Wiss från Enköping. Här är hennes berättelse:

Mitt sommarminne med min annars så pigga dressyrhäst, är när jag tog in honom från hagen en varm eftermiddag för att rida. Jag gav honom lite havre att tugga på medan jag gjorde i ordning utrustningen.

Han var så loj, så efter att han hade tuggat några tuggor, la han över huvudet att vila på boxdörren! Jag gick förbi och på skoj började jag peta lite på underläppen som såg väldigt slapp ut och där, i en liten ficka framför undertänderna, låg det havre!

Jag skojade med honom och vek ut underläppen och rensade bort havren och la istället dit en morotsbit och stängde underläppen igen. Han rörde sig fortfarande inte ur fläcken och moroten låg kvar en bra stund! Han blev piggare sen efter en stund i ridhuset, men han såg faktiskt rätt komisk ut där i stallet!
Eva Wiss

Summering av EM, dags för Calgary

Nu är EM i Windsor avklarat och det är dags att summera tävlingarna. Jag tycker att det var dåligt arrangerat. Dålig information om tidsprogrammet, dåligt hindermaterial och vissa banor var mindre bra. I nationshoppningen var det en svår sista linje som gav "dålig smak". Trots det så blev finalerna väldigt spännande, särskilt den individuella finalen som avgjordes med sista ryttaren. Första omgången i den individuella finalen var för lätt men i den andra var det bara Rolf-Göran och Kevin Staut som var felfri.

Några reflektioner från EM är att när ryttarna sitter och jobbar sina hästar så börjar de i ett mycket lugnt tempo. Man rider mjuka övergångar, skänkelvikningar och arbete över bommar och ser till att få hästarna helt loss och psykiskt avspända. Det är inte alls så mycket extrema tempoväxlingar som man brukade se förut. Något mer som jag tänkte på var att ryttarna red med otroligt stilla händer. När jag kom hem har jag låtit ryttarna rida med "tygelbrygga" för att bli mer stadiga i handen. Jag tycker att det gett väldigt bra resultat!

Nu bär det av till Calgary i Canada med det norska laget. Sex av EM lagen deltar. Tony Andresen är inte med i laget utan ersätts av Connie Bull. Tony ska bli pappa när som helst. Stein och Geir har andra hästar med sig. Efter Calgary åker laget direkt till Barcelona.

Vi hörs!
Sylve

Alla kan riva!

Nu är jag på plats vid Windsor Castle där EM avgörs den här veckan. Tävlingarna hålls på drottningens privata mark och det gör att publikintresset är extra stort. Jag kom hit i måndags och igår var det veterinärbesiktning. Alla hästar i det norska laget gick igenom utan problem. Hoppningarna börjar idag på morgonen. Sammanlagt är det 18 lag men jag skulle tippa att det blir 15-16 kompletta lag som kommer till start.

Jag blev nyss intervjuad av TV och jag tror att det blir ett mycket öppet EM. Hindren är höga och alla kan riva. Och en del kommer att rida felfritt. Det gäller bara att kunna fokusera på uppgiften. De norska lagryttarna fokuserar helt på att rida felfria rundor och de får inte diskutera resultat eller prestation under tävlingarna. Vi har fortfarande bronsmedaljen kvar från OS där vi blev bästa europeiska land. Och vi har samma laguppställning som i OS.

Ryttarna var på "prekamp" hos Henk Noren i fyra dagar före EM. De var oerhört imponerade av Henks sätt att jobba individuellt med varje ryttare och att förbättra små detaljer och stämma av formen. En annan viktig del är att ryttarna umgås och det skapar trygghet i laget. Det är ett jättebra lag att jobba med och de är väldigt sportsliga. Ingen av ryttarna låter sitt dåliga humör gå ut över de andra i laget.

Ha det så bra hemma i Sverige - jag återkommer med fler rapporter!
Hälsningar Sylve

DAGEN EFTER TÄVLINGEN

Nu har vi kommit hem igen. Allt är ut packat från lastbilen och Paddy står och vilar i sin hage, efter tävlingen. I morgon åker min mamma med honom till veterinären och kollar upp honom så att han är OK. Paddy kändes inte helt som vanligt under tävlingen. Först trodde vi att det kanske berodde på ett för starkt bett. Men efter att tittat på filmen från våra ritter, verkar han inte helt OK. Han står emot på hinder, något som han aldrig brukar göra. Han har gått de högsta klasserna under den senaste tiden, och det är på tiden att kolla upp honom.

Så att vi snart kan vara tillbaka på tävlingsbanan igen.

( Det visade sig att Paddy var rejält halt på ett framben och ett bakben, nu tar det ett tag innan

ponnyn är ute på tävlings banan igen. Helt otroligt att han tog sig runt banan på Strömsholm.)

Det känns jättebra med ritterna på Strömsholm och alla ni som hejade på läktaren..Tusen tack!

Till mina Lag kamrater, Sylve och Mari som lät mig blogga.....Ni är bäst!!!

Vi hade i allafall kul, trots det dåliga vädret.

Fanny och Tilda Olsson-Lind med sin hund (bilden), och Othilia samt Nathalie, ni var toppen i hejar klacken.

Nu avslutar jag min bloggning och hoppas att ni har tyckt om att följa den.

Kram Matilda

VI KOM TIA

Så var det nu klart.... vi tog en tionde placering av de tolv lagen. Vi alla kämpade på men det ville sig inte riktigt. Felicia gjorde en av sina bästa ritter men åkte av på hinder nr 10 ekipaget var felfri hela vägen dit, alltså blev de uteslutna. Belinda fick två ner, men bommarna kunde lika gärna legat kvar, alltså 8fel. Sedan red Ebba och även hon fick 8 fel genom två nerslag. sist ut var jag, jag fick 12 fel genom ett stopp och två riv. Det betyder att jump club kom på tionde plats i lag SM finalen och gör att Jump club är det tionde bästa ponny laget i sverige. Och det är ett resultat som vi är nöjda med. Nu är det upp till kommande generationer att försöka slå denna placeringen.

Vi hade i alla fall den minsta men bästa hejar klacken. Othilia och Nathalie var utkädda till ABBA. De kom infarande på en knall råsa moppe och körde om kring inne på banan med den stora flaggen där det står jump club. Efter moppen sprang Fanny och Tilda Olsson-lind med sin stora golden hund och skyltade för jump club. Detta gjorde att de fångade upp många blickar och skratt bland publiken. Nu är vi på väg hem .........

kram Matilda

STRAX DAGS FÖR FINAL

Snart är det dax att förbereda sig på att rida ner Paddy till Slottsbanan. Vädret ser bra ut, det bästa hittils. Jag glömde skriva hejar ramsan. Det blir att hejar klacken klär ut sig till ABBA och hejar fram vårat ponny lag.

Jump Club har ridhus.

Jump Clubb har dass.

Jump Club har ryttare med klass.

Jump Club, Jump Club, Jump Club.

Håll nu tummarna så hörs vi........

Kram Matilda

FÖRSTA TÄVLINGSDAGEN

I dag gick vi upp tidigt för att rida ner till Slottet och tävlingsbanan. Halv åtta var alla vi ponny ryttare från Jump Club nere vid banan. Det hade regnat en hel del, så det var ganska blött och halt. Banan var inte helt lätt och det blev endast få felfria.

Elin Kjellberg som var reserv gjorde en bra runda, men tyvärr föll ett par bommar. Nästa på tur Felicia Olsson-Lind även hon lyckades bra, men fick två pet . Tredje ryttaren Nathalie Petersson gjorde en strålande runda, men råkade riva tvåan. Sedan kom den rutinerade Ebba Johansson, trots bra flyt åkte även en bom ner för detta ekipage. Men till sist kom Belinda Landström och fixade till det hela med sin irländska ponny genom en felfri ritt …Jippi!!!!

Och jag då hur gick det för mig….. Det gick inte så jättebra. PADDAN var jättebusig på framhoppningen. Så jag sänkte ner bettet för att få kontroll på honom inne på den stora banan, för att han inte skulle kunna sticka för mig. Men väl inne på banan händer det otroliga, han är super lydig. Hur lätt blir det då att i uppförbacke hoppa en kombination, med oxer in och utan tempo.
Det kan bara gå åt ett håll= åt skogen. Vi fick ett stopp samt en del tidsfel. Hoppas att Paddan sköter sig i morgon.
Annars har dagen flytit på bra. Jag har varit ute med Paddy och betat på den stora ängen . Även en hel del promenader har det blivit. Jag har även fixat knopparna och putsat Paddys utrustning.
I morgon är det äntligen final dags!!! Vi som rider i laget är Felicia, Belinda, Ebba och så lilla jag.
Nu ska Jump Clubs gänget grilla och ha kul, för att ladda om tills i morgon.

Kram Matilda

PÅ STRÖMSHOLM

Fredag
I dag kom vi fram tidig. Det var kallt och blåsigt när vi körde in med lastbilen. Jag packade ut alla Paddys saker, och fixade hos honom. Efter det så skrittade jag, Elin och Amanda till slottet så att hästarna fick röra på sig och se sig om kring. Elin och Amanda rider för Vetlanda och bor i våran lastbil denna helg. Senare i dag kom de andra i Jump Clubs lag och alla är nu på plats.
Jag har ridit lite dressyr ikväll, så jag får Paddy mjuk och lydig tills i morgon. Nu ska jag gå banan tills i morgon. I morgon är det första tävlingsdagen och jag kommer hoppa välkomstklassen som är en LA+ 5 cm. Det kommer även mina lag kamrater att göra. Efter det kommer laget att tas ut. Så det blir en tidig start i morgon, nämligen kl:07.30 är första start. Så det blir upp med tuppen kl 05.00 och fodra, inget för oss morgon trötta.
Nu hoppas jag att Paddy sover gott i sin nya box och är utvilad tills i morgon.
Kram Matilda

I MORGON ÅKER VI TILL STRÖMSHOLM !!!!

Nu börjar tiden närma sig Strömsholm. Jag red en sväng i skogen i ett soligt väder i dag. Paddy var fin. Efter det så fick han en dusch. Jag har broddat på honom blindbroddar så att det ska vara smidigt och enkelt att brodda på hans gräsbroddar, innan vi ska tävla. Allting är inpackat i lastbilen. För i morgon tidigt så åker vi. I natt ska jag sova i lastbilen, för att slippa stiga upp tidigt. Just nu så står Paddy i sin box och väntar tills solen går upp igen, och vi startar våran resa mot Strömsholm.

Kram Matilda

SNART DAX FÖR SM FINAL

Nu är det inte många dagar kvar till Lag-SM för ponnyer på Strömsholm. Jag heter Matilda Petersson och bor i Astrid Lindgrens Vimmerby i Småland. Jag är den yngsta ryttaren av Jump Clubs 6 ryttare som kommer försöka att ta en av de fyra platserna i laget. Min ponny är Westside Padraig .Han är en D-ponny som inte är så stor, men han har den rätta inställningen för hoppningen. Han kallas för Paddy och jag har ägt honom sedan 1 Februari i år. Vi har redan tagit ett flertal placeringar i MSV A (d.v.s 130 hinders bana).

Paddy kan vara lite stökig i bland och framför allt på framhoppningen och då kallar jag honom för Paddan och det tycker han inte om. För då vet han att jag tycker att han är strulig eller klumpig.

Ni kommer att få följa mig och Paddy fram till och under tävlingen på Strömsholm. Igentligen var det min stora syster Othilia som skulle sköta bloggandet, men när hon inte kunde delta i Strömsholm(synd).....blev det förstås jag som fick detta på mig! Typiskt jag som inte ens visste vad en blogg var, förrän nu. Men hur som helst ska det bli kul att få dela med mig av mina tankar och upplevelser från de fantastiska dagarna under Strömsholms tävlingen.

Under veckan som har varit har min familj varit med ponnyerna hos kiropraktorn Stefan i Göteborg ( 30 mil enkel resa) och kollat att samtliga ponnyer är okey inför tävlingarna. Paddy var helt okey och det känns skönt att veta. Så i går blev han klippt och direkt märkte Paddy att en ny tävling är på G. Paddy älskar att tävla och visa upp sig.

Jag kan tänka att det fixas bland de övriga Jump Clubs ponny ryttare också som ska starta på Strömsholm. Vi är ett super bra team och det är alltid kul att träffas och det är klart det viktigaste. De andra fem som även kommer försöka ta en plats i laget är : Felicia Olsson Lindh, Elin Kjellberg, Belinda Landström, Ebba Johansson och Nathalie Petersson.

De som ej kommer att rida i laget får ta hand om hejar klacken, jumpclubs heja ramsa har vi redan klar. Men tyvärr kan jag inte skriva den förrän på Lördag, den får inte komma ut (fniss).

Nu ska jag till skolan, men vi hörs!

Kram Matilda

Dopingskandaler skakar ridsporten

Nu är det full fart på diskussionerna kring doping. Nyligen gick Ludger Beerbaum ut och sa i en intervju att doping och otillåten medicinering varit mer regel än undantag i den tyska hoppsporten. Nu har flera tyska ryttare blivit avstängda och de tyska lagen i både hoppning, dressyr och fälttävlan upplösts. Jag tycker att det är synd att man inte väljer att jobba framåt istället för att titta bakåt på vad som har varit. Dessutom har det ju visat sig att FEI:s president prinsessan Hayas man använt ett preparat som är ett slags "elefantgift" som är helt förskräckligt. Så jag tror att man valt att stänga av tyskarna för att tysta ned den debatten.

Jag har varit på nationshoppning i Portugal i helgen. Där kom Norges lag 2:a i nationshoppningen efter Spanien. Stein Andresen och Tony André Hanssen var två av fyra dubbelnollor. Nästa tävling är Drammen i Norge över Midsommarhelgen och sen är det nationshoppning i Spanien i slutet av juli. Tredje helgen i augusti rids EM i Windsor i England som är årets höjdpunkt.

Våra JumpClub ryttare gjorde bra ifrån sig på de internationella tävlingarna i Norrköping förra helgen. Stina Lilje vann den första 1.30 hoppningen på torsdagen och var 5:a på fredagen med Cozmoz. Emma var 2:a i 1.40 på Cactus. Kaspar går det bättre och bättre för och han hade bl a en placering med Leon i 1.45. Förhoppningsvis blir han uttagen till EM för young rider.

Nästa helg väntar Strömsholmstävlingen och då hoppas vi på framgång för JumpClubs duktiga ponnylag som tagit sig till final!

Hälsningar Sylve

Nu har jag blivit ponnymamma!

Min dotter Kajsa som är 6 år har börjat tävla med sin ponny Buster. Jag har ju tränat och coachat så många ponnyryttare men nu får jag själv prova på hur det är att vara ponnymamma! Vi åker på ponnytävling i stort sett varenda helg. Kajsa älskar verkligen att hoppa och att tävla. Mitt mål är mest att inte vara så nervös när Kajsa tävlar.

Ibland går det bra som exempelvis när hon vann "majpokalen" för ett par veckor sedan men ibland går det dåligt. Förra helgen vägrade Buster i två klasser och Kajsa ramlade av. Oj, vad arg hon blev! Det är svårt när det blir för stora ytor för då rusar Buster iväg och så tappar hon kontrollen. Så igår (onsdag) lastade vi ponnyn och åkte till Rekasta för att träna för Sylve. Då gick det bra igen.

I början blev Kajsa ursinnig när hon inte vann men nu har hon lärt sig att vara nöjd även om hon inte vinner eller rider felfritt. I augusti blir det ponnyhoppningar på Rekasta! Det blir Lätt D, Lätt C och Lätt B och då är alla ponnyryttare välkomna. vi ses på tävlingsbanan!
Lotta

Hästen håller andan i språnget!

För en tid sedan läste jag om en intressant undersökning i tidningen "Horse and hound". Det stod att hästen drar in andan inför avsprånget på ett hinder. Sen håller den andan i ca 1 minut medan den flyger över hindret för att sen börja andas igen när frambenen tar mark eftersom luften då pressas ut igen. Ju högre hinder ju längre håller hästen andan. Då kan man förstå hur jobbigt det måste vara för hästar att tävla om de exempelvis är irriterade i luftrören. Oj, vad de måste bli trötta! Det innebär också att det kan vara bra att avstå från tävlande om hästen är lite småhostig eller verkar andas tungt.
Hälsningar Mari ZB