Lena; Kul att du läser och uppskattar det jag skriver! :) fördelarna mad att vara här är att jag lär mig jättemycket, och det menar jag verkligen jag lär mig att rida på ett annats sätt, ett mer känslosamt sätt, att det är viktigt att hela tiden arbete med hästen och inte emot, men det är bara en av 100 saker :P jag lär mig allt från att borsta till att rida. Tror jag har haft en ganska tur också för vad jag har förstått så är det inte så vanligt att man får rida så mycket som jag får och samtidigt få så mycket hjälp, jag får ju flera lektioner varje dag. Men det tror jag hänger mycket på att Emilio älskar verkligen sina hästar, det är hans små bebisar, och han vill ju att de ska gå bra därför hjälper han mig mycket :) lektionerna håller han oftast på engelska. Alla andra i stallet är verkligen jättesnälla och roliga också, även om jag inte alltid fattar så mycket av vad de säger :P jag tycker det är en fördel också att inte bo på gården, att känna att man kan komma ifrån när man jobbat klart. jag tycker det är skönt att bo i en stad när jag bor ensam där jag vet att jag har grannar på andra sidan väggen liksom. Fördel med bil + körkort med, det är ett måste skulle jag vilja säga. Iaf körkort, jag fick låna bil av hans föräldrar innan jag fick ner min egen så sådant går alltid att lösa.
Nackdelar med allting är väl att jag kan känna mig lite ensam ibland. Trots att jag har skapat mig egna och bra rutiner så längtar jag ibland efter att få prata svenska med en levande person och inte bara via data och telefon. jag längtar också efter att kanske ha någon kompis som jag skulle kunna umgås med efter jobbet, men samtidigt så vet jag inte om jag skulle orka med det, eftersom jag jobbar mellan 8-18 sex dagar i veckan. Jag kom in på en distanskurs i italienska ifrån Sverige men jag hoppade av den innan jag ens började för jag insåg ganska snart att jag inte skulle hinna med. Eftersom jag aldrig bott ensam, så är det ju ett ganska stort steg att flytta första gången själv till ett land där du inte kan språket, så då faller sig ju det ganska naturligt att man kan känna sig ensam, men det tror jag man gör vart man än flyttar första gången själv, det är något man lär sig handskas med. Jag trivs ändå ganska bra ensam, jag har inga problem med att gå på stan själv och så och det är nog en ganska viktig del, att man kan ha kul och hitta på saker själv. Sen skulle jag ju kunna fråga dom i stallet om de skulle vilja hitta på något vilket de säkert skulle tacka ja till men jag har inte vågat än så länge :P
Vad det gäller tävlings- och träningsupplägg så verkar Emilio ha stenkoll, han gör alltid scheman för dagen och, han tänker verkligen på varje enskild häst. Han har en plan för alla. Tävlingar vet jag inte så mycket om en så länge, det som är planerat är ju den nationella nu 18-20 och sedan den internationella de 3 första helgerna i mars. Sen vet jag inte mer. Och jag vet inte riktigt heller vilka klasser jag ska hoppa med det finns ju allt från 1 meter till 1.55 på dessa tävlingar. Så snart jag vet hur uppläggen under tävlingarna ser ut så skriver jag om det, jag tycker själv det är spännande att få se hur hans plan för mig och Tompa ser ut. Det beror nog mycket på dagsform tror jag, för att häst och ryttare ska känna så mycket positivt som möjligt.
Hoppas jag har lyckats svara på din fråga Lena :) och fråga mer så fort du undrar något, jag tycker det är superkul att få kommentarer!
Kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar