Jag trivs verkligen jättebra här, alla är så snälla och trevliga. men ibland känner jag mig lite ensam ändå. har ingen vän här som jag känner och kan umgås med och ibland längtar jag verkligen efter att få prata svenska, och inte behöva låtsas som att jag förstår all italienska. Jag måste se ut som ett stolpskott när jag låtsas som att jag fattar och bara ler och säger si si.
Idag var det rida-ut-dagen. Emilio, Papi och jag. Efter circa 20 min så hoppar Chicago till och Papi är helt oförberedd och flyger av, eller "flyger" sakta av och varken jag eller Emilio kunde hålla oss för skratt det såg så kul ut!
Red sen ut på Tompa och red Laius en del ute och på banan, fick lite hjälp också när jag red. Efter en utsökt lunch som bestod av rester från gårdagen så åkte jag tillbaka till stallet och skrittade ut på Graffio, red sen ut en sväng på Hialoubet + lite på banan, sen fick Tompa sig en tur igen ute i 10 min + trav på banan i en kvart.
Nu sitter jag och äter kladdkakesmet, då känner jag mig bättre.
Tur att jag har min bästis Tompa som jag kan prata med
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar